Framtidens socialtjänst – allt om årets studiedag

Missade du årets studiedag? Vill du ta del av föreläsarnas presentationer? Här finns hittar du referat och alla bilder från årets studiedag.

Utredningen Framtidens socialtjänst arbetar med förslag till ny socialtjänstlag under ledning av Margaretha Winberg och ska vara klara till nästa sommar. Tyvärr hade ingen från utredningen möjlighet att komma. I planeringen av studiedagen tog föreningen fasta på utredningens tidigare betänkande om tidiga och förebyggande insatser samt vilken roll digitalisering och det civila samhället kan få i framtiden.

Svensk socialpolitisk förening 30 år

Svensk socialpolitisk föreningen fyller i år trettio år och Lars Grönwall , lagman och involverad i såväl SOL:s tillkomst som nuvarande arbete med nytt lagförslag och en av föreningens grundare, inledde med en återblick av föreningen. Han berättade om historiken med föreningen och lite om vad han trodde skulle bli följden av den utredning som nu arbetar med förslag till en ny socialtjänstlag. Han berättade att den fackliga aktiviteten i Svensk Socialpolitisk Förening var hög och många möten hölls i LO:s lokaler . Många Halvdagsseminarier ordnades om breda socialpolitiska frågor som kriminalpolitik, bostadspolitik, skolpolitik, sjukvårdspolitik mm. Många fackliga företrädare, politiker, socialchefer, forskare och andra var engagerade i att skapa ett forum för socialpolitisk debatt och opinionsbildning. Han berättade också att man med socialtjänstlagen 1982 ville få bort alternativt minska tvångsinsatserna. Sverige har mycket tvångsinsatser jämfört med andra länder.  Han hoppades att en kommande lag  kan rensa SOL från den komplexitet den har i dag p g a alla tillägg som gjorts under åren.

Botkyrka kommun – samhällsarbete och våldsförebyggande arbete

Parvaneh Sharafi, områdesutvecklare i Fittja  berättade om det områdesarbete som görs i de olika stadsdelarna i Botkyrka sedan många år tillbaka. För varje område har man  tagit fram hållbara mål genom samverkan med aktörer i området, föreningsliv och boende, som sedan fungerar som underlag för åtgärder i nästa steg.   I områdena arbetar nätverksgrupper med insatser i områdena. I Fittja träffas dessa varje vecka för att ge varandra information och prata om var de ska rikta sina resurser. De består av representanter från polis, skola, socialtjänsten bostadsbolag, bibliotek, m fl,. Aktiviteter görs för att öka tryggheten, man är på plats i centrum varannan vecka och har aktiviteter som exempelvis schack, hennamålning eller annat. De som jobbar i området jobbar med varandra med målet att undanröja hinder för ett tryggt och attraktivt område.  För Fittja är ett av målen att förbättra hälsan och här har man arbetat med information och möten med vårdpersonal och boende från området.

Pernilla Vera, säkerhetschef i Botkyrka, berättade vidare om det arbete som görs i våldsförebyggande syfte för ungdomar tillsammans med polisen och tillsammans mellan förvaltningarna i kommunen på  ett strukturerat sätt. Det är inte projekt utan ett ordinarie arbete. Man börjar redan på förskolan med våldsförebyggande arbete genom utbildning till personalen i förskolan. Man arbetar med evidensbaserade metoder och man arbetar tillsammans med skola polis bostadsbolag m.fl.  Man har tagit till sig metoder som fungerar i USA och arbetar med dem anpassat efter förhållandena i Botkyrka. Polisen har fått mycket resurser i Botkyrka, vilket gör att socialtjänsten får betydligt mer att göra för att kunna matcha dem. Enligt polisen är 70% kommunens jobb och 30% polisens.

Vad vet barn om socialtjänsten?

Maja Hagström, projektledare  och Zhane Taylor, medprojektledare i Sollentuna berättade om sin verksamhet Soc för barn och unga. Projektet syftar till att informera om vad socialtjänsten gör och att göra barn och unga delaktiga. Det är svårt att få information som riktar sig till barn och unga.  Man har arbetat med kommunens hemsida , och arbetat nära skolan, som är en viktig arena för förebyggande arbete. De flesta unga visste inget om vad soc gör och de som visste något hade en negativ bild. Risken att man inte tar kontakt när man har behov är uppenbar.  Mål för projektet är att alla barn och unga skall känna till socialtjänstens funktion. Det saknas forskning om hur barn och unga generellt uppfattar socialtjänsten. Projektet är utvärderat och visar att de som fått information har betydligt mer kunskap om socialtjänsten än tidigare.  Maja och Zhane hoppas att projektet sprids till fler kommuner och fler skolor för att bl.a. kunna bryta tabu om socialtjänsten , så att fler barn och unga som behöver kan få hjälp.

Pernilla Vera, Parvaneh Sharafi, Zhane Taylor och Maja Hagström svarar på frågor från publiken

Hederpris och hedersutnämnande

Eftersom det var 30 årsjubileum hade styrelsen beslutat göra ett hedersomnämnande för nyligen bortgångne Leif Stenberg. Årets hederspristagare är Hedi Fried. Hon kunde inte delta vid ceremonin eftersom hon är sjuk men hon hade fått sitt hederspris överlämnat i sitt hem. En videoinspelning av överlämnandet visades.

Digital socialtjänst

Socialtjänsten ligger långt efter många samhällsaktörer när det gäller nya kontaktvägar. Lisbeth Davidsson, enhetschef och Maria Malcus, tjänstedesigner om digitalisering i socialtjänsten, berättade om uppbyggnaden av det digitala teamet i Helsingborg där invånaren själv får välja hur den vill ha kontakt och få sina insatser. Helsingborgs ambition är att modernisera verksamheten och göra den tillgänglig för dem som önskar digitalt. Det finns ett val för alla, men de har erfarenheten att fler och fler vill få hjälp genom digitala hjälpmedel. De berättade om tolktjänst via google, skypemöten och mycket mer. De har inrättat en enhet på socialförvaltningen som arbetar med den digitala utvecklingen och berättade att fler och fler ser fördelarna med arbetet. Arbetet är förankrat med en vision och ett uppdrag från socialchefen och det underlättar att kunna genomföra verksamheten. Familjerätten var de första att anamma idéerna., här finns förväntningar på digitala verktyg. Utmaningar är att det finns en organisatorisk tröghet, ”socialt arbete sker i fysiska möten”. Verksamheten frågar inte alltid brukaren och gör en hel del snabba akuta lösningar. Verksamheten skulle kunna ske mer på brukarnas villkor. Syftet är att öka tillgängligheten, få större öppenhet för brukarna om verksamheten, öka effektivitet och kvalitet. De har haft brukare med i rekrytering, man  samskapar med brukarna.

Lisbet Davidsson, enhetschef för digitala teamet i Helsingborg

En allmännytta för social hållbarhet

Chris Österlund, vd på Botkyrkabyggen berättade om Botkyrkabyggens arbete för att öka trivsel och trygghet för sina hyresgäster. Botkyrka arbetar med att öka trivsel och trygghet för sina hyresgäster. Man gör det med affärsmässighet, inte av välgörenhet. Qvinna är en verksamhet där kvinnor som är hyresgäster  anställs för att hålla snyggt och rent i området. De får svenskundervisning , och flera anställs i verksamheten och en del får andra jobb. Man har ordnat simskola och tittar på möjligheterna med cykelskola. Många kvinnor kommer inte ut, vilket är en hälsofråga. Att få fler kvinnor i det offentliga rummet ökar också tryggheten för andra kvinnor i att våga röra sig i sitt bostadsområde. Botkyrkabyggen är en av landets största allmännyttiga bostadsvärd  och 80% av bostäderna finns i miljonprogrammet. Det är unikt. Viktigt att kunna investera på ett håll och bromsa på något annat för att klara av stora utmaningar, som nu behövs. Ska det bli nytta med allmännytta så krävs muskler. Man utgår från agenda 2030 och allt Botkyrkabyggen gör knyts till den. Man följer målen via SCB:s indikatorer. Man har som mål att Alby/Norsborg skall bort från utsatta områdeslistan, att tryggheten skall öka med 5% till 2020 och att fastighetsvärdena skall öka. Tack vare satsningarna har värdet ökat.

Civilsamhällets roll för social hållbarhet

Ludvig Sandberg, sakkunnig i Forum – idéburna organisationer med social inriktning, gav reflektioner från socialt inriktade idéburna organisationer. Han presenterade Forum och sina tankar kring utredningen kring en ny socialtjänstlag. Han betonade vikten av en helhetssyn och av det förebyggande arbetet. Idéburna organisationer med social inriktning har en främjande funktion. Grundläggande värderingar är att de ska vara en naturlig del av samhället och ska behandlas därefter. Så är det inte i dag. Forum ägnar sig bl a åt innovationer, hemtjänst, kvinnojour, A-kassor, Missing people, studiecirklar och Fritidsbanken. Idéburna organisationerna ska inte göra samma sak som socialtjänsten, men är en samtalspart. Viktigt med samarbetet och samhällskontraktet. Har organisationerna ramlat ur samhällskontraktet? När kommer de in i processen? Varje nämnd borde fundera över hur samarbetet ser ut. Det finns överenskommelser på lokal och nationell nivå mellan civilsamhället och det offentliga, ca 150 – 200 över hela landet.

Socialtjänsten och samhällsplaneringen

Varför blev det inget av socialtjänstens delaktighet i samhällsplaneringen i enlighet med SOL efter 1982? En maktfråga. Man släppte inte in socialarbetare att delta i samhällsplaneringen och socialarbetarna visste inte riktigt vad de skulle göra. I dag är läget annorlunda. Snabbt ökande klyftor och en social sammanhållning som är på väg att falla ihop gör att det är ännu mer angeläget att socialtjänsten deltar i samhällsbyggandet. Göran Cars, professor i samhällsplanering talade om socialtjänstens medverkan i samhällsplaneringen. Ofta ser socialtjänsten  det som inte fungerar. Viktigt att göra en årlig rapport och följa trender positiva och negativa som t ex  Malmökommissionen gjort. Man behöver gå in i strukturinriktat arbete och man behöver utveckla relationerna till andra som polis, skola, näringsliv mm. Det finns en insikt om att det sociala perspektivet behövs i samhällsplaneringsarbete och en hel del fel har gjorts eftersom man saknat kompetensen. De som är socialt utbildade har bäst förutsättningar för att analysera  och hitta lösningar. Hur kan vi få långsiktighet och hur säkert är det att insatserna ger effekt? Har vi kompetensen? Man behöver investera i planeringskompetens och man måste förstå hur planeringsåtgärder leder till sociala konsekvenser. Man behöver vara en social koordinator som fångar upp signaler och samordnar insatser från olika aktörer och man behöver skapa forum för samverkan och inte göra saker ad hoc. Kräv sociala konsekvensanalyser och tydliga mål i alla stadsplaner!

Dela på facebook
Dela på twitter
Dela på linkedin

Relaterade inlägg